Bild
Nästa artikelSuperhjälten
Publicerad 19 november 2007
del 5: Monza 1974
"Till Monza åker man bara för att se Ferrari vinna!"
Parkanläggningen norr om Milano är mycket speciell. Naturen är vacker och mitt i denna grönska har italienarna byggt en av världens finaste racerbanor.
"I takt med att säkerheten prioriteras har man tvingats bygga om sträckan och i modern tid har även röster höjts om att lägga ned tävlingsverksamheten på sträckan på grund av miljöskäl. Jo, jo, försök lägga ned Ferrari också…"
"Lika givet som att de fyra årstiderna med Vivaldi försvarar sin plats inom musiken, lika självklart är det att man ska tävla på Monzabanan. Jag hade förmånen att få se Ronnie tävla på Monza sju gånger, från F1-debuten 1970 och fram till 1976 då han enligt egen utsago vann en av sina största segrar under karriären. Men låt oss stanna vid 1974."
"Sträckan på Monza byggdes 1922 som världens tredje permanenta racerbana. Den byggdes på rekordtiden hundra dagar av 3500 arbetare som tog 200 hästar med vagn till hjälp."
"Första segraren var passande nog Fiats fabriksförare Pietro Bordi som vann debuten inför en begeistrad 150 000-hövdad publik. Man visste inga gränser för glädjen som alltid bestått för hemmavinst. Tifosi kommer troget tillbaka till Monza för att se Ferrari vinna. Gamle chefen Enzo åkte aldrig utomlands för att se en tävling, men till Monza kom han regelbundet och jag fick tillfälle att träffa honom in persona när legenden en gång kom in i Lotus husbil."
"Efter första varvet låg Ronnie sexa bakom två blodröda Ferrari och tre bländvita Brabham. Bakom sig hade han fjolårets stallkamrat Emerson Fittipaldi som nu rattade en McLaren. Emerson hade varit snabb att lämna Lotus efter att ha fått Ronnie som stallkamrat. Det första han gjorde när det blev bekant att svensken skrivit på för Lotus, var att kontakta McLaren för att slippa Ronnie som stallkamrat. Dessutom tog Emerson med sig både Marlboro och Texaco som sponsorer till sitt nya stall, vilket kom att hämma Lotus ekonomiskt även om de hittade nya inkomstkällor inför 1974."
"Innan dess gick det ett sus genom folkhavet när Laudas bil efter 31 rundor försvann i rök. En försmädlig vattenläcka satte stopp för Ferrarin. Jag såg förtvivlade människor ta sig för pannan och be till högre makter att den andra Ferarin skulle hålla ihop. Hoppet stod nu till Clay som var omåttligt populär på Monza. Regazzoni var egentligen schweizare och bodde där, men sade sig alltid tillhöra Italien när han vann. Nu ledde Clay och var definitivt italienare. För en stund. Nio varv efter Lauda brast en oljetätning för "Regga" och italienarna visade sin besvikelse genom att lämna parken. Dom gav helt enkelt fan i vem som vann efter att Ferrari brutit. Nu tog Ronnie över makten, tätt förföljd av Emerson som inte bara ville vinna, utan också ville knappa in på Regazzonis VM-ledning. Kampen blev tuff."
- Kenneth Olausson
"I takt med att säkerheten prioriteras har man tvingats bygga om sträckan och i modern tid har även röster höjts om att lägga ned tävlingsverksamheten på sträckan på grund av miljöskäl. Jo, jo, försök lägga ned Ferrari också…"
"Lika givet som att de fyra årstiderna med Vivaldi försvarar sin plats inom musiken, lika självklart är det att man ska tävla på Monzabanan. Jag hade förmånen att få se Ronnie tävla på Monza sju gånger, från F1-debuten 1970 och fram till 1976 då han enligt egen utsago vann en av sina största segrar under karriären. Men låt oss stanna vid 1974."
"Sträckan på Monza byggdes 1922 som världens tredje permanenta racerbana. Den byggdes på rekordtiden hundra dagar av 3500 arbetare som tog 200 hästar med vagn till hjälp."
"Första segraren var passande nog Fiats fabriksförare Pietro Bordi som vann debuten inför en begeistrad 150 000-hövdad publik. Man visste inga gränser för glädjen som alltid bestått för hemmavinst. Tifosi kommer troget tillbaka till Monza för att se Ferrari vinna. Gamle chefen Enzo åkte aldrig utomlands för att se en tävling, men till Monza kom han regelbundet och jag fick tillfälle att träffa honom in persona när legenden en gång kom in i Lotus husbil."
"Efter första varvet låg Ronnie sexa bakom två blodröda Ferrari och tre bländvita Brabham. Bakom sig hade han fjolårets stallkamrat Emerson Fittipaldi som nu rattade en McLaren. Emerson hade varit snabb att lämna Lotus efter att ha fått Ronnie som stallkamrat. Det första han gjorde när det blev bekant att svensken skrivit på för Lotus, var att kontakta McLaren för att slippa Ronnie som stallkamrat. Dessutom tog Emerson med sig både Marlboro och Texaco som sponsorer till sitt nya stall, vilket kom att hämma Lotus ekonomiskt även om de hittade nya inkomstkällor inför 1974."
"Innan dess gick det ett sus genom folkhavet när Laudas bil efter 31 rundor försvann i rök. En försmädlig vattenläcka satte stopp för Ferrarin. Jag såg förtvivlade människor ta sig för pannan och be till högre makter att den andra Ferarin skulle hålla ihop. Hoppet stod nu till Clay som var omåttligt populär på Monza. Regazzoni var egentligen schweizare och bodde där, men sade sig alltid tillhöra Italien när han vann. Nu ledde Clay och var definitivt italienare. För en stund. Nio varv efter Lauda brast en oljetätning för "Regga" och italienarna visade sin besvikelse genom att lämna parken. Dom gav helt enkelt fan i vem som vann efter att Ferrari brutit. Nu tog Ronnie över makten, tätt förföljd av Emerson som inte bara ville vinna, utan också ville knappa in på Regazzonis VM-ledning. Kampen blev tuff."
- Kenneth Olausson