Kjell Holgersson & Björn Carapi - Rekordjägare

För två år

sedan nådde Kjell Holgersson och Björn Carapi 352,8 km/h i saltöknen under Bonneville Speed Week i Utahs öken i USA -absolut svenskt hastighetsrekord. Nu ska de tillbaka för ett nytt försök.
- Det första delmålet är att slå vårt nuvarande rekord, men vi vill även slå rekordet i vår klass; Modified Sports. Det innehas av Bobby Moore som körde en Corvette i 249 mph (400 ­
km/h), säger Kjell.
Deras bil är en De Tomaso Pantera 1972 med en V8 på 509 kubiktum (drygt 8,3 liter) och 750 hk. Till skillnad från amerikanarna som tynger sina bilar med ballast har Björn och Kjell gjort bilen så lätt som möjligt.
- Panteran väger 1 100 kg och det är mindre än Bobby Moores ballast i sin Corvette. Amerikanarna trodde inte att vi skulle klara ens 175 mph (280 km/h) på saltet. De tyckte att vi hade för breda däck och för lätt bil, säger Kjell.

Men allteftersom

de körde allt snabbare vaknade intresset för de snabba svenskarna. När båda förarna hade klarat av 219 mph blev Kjell väl ivrig.
- Det var ett av de sista försöken och jag ville för mycket. Det gick i 370 km/h och jag gasade lite för mycket. Bakdäcken spann och bilen snurrade. Det var ganska intressant att åka baklänges i den farten, jag snurrade tio, femton gånger innan det tog stopp. När räddningsmanskapet kom fram till bilen frågade de om jag behövde byta kalsonger, men jag hade inte hunnit bli rädd, säger Kjell.
- Saltet var ett helt nytt underlag för oss, berättar Björn Carapi. Vi trodde att det skulle vara som att köra på betong, men det är som att köra på hårdpackad snö. Inte lika halt, men saltet är poröst och det blir en flytande känsla i bilen när man kör fort. En känsla man inte gillar när det går i 350 km/h.

När bilen åkte

baklänges klarade inte motorluckan av trycket från fartvinden utan slets loss. Då var det färdigåkt för den gången.
Nu, två år senare, är de på väg tillbaka. De har gjort några små modifieringar, som att flytta handtagen för brandsläckaren och bromsskärmen så att de blir lättare att komma åt, annars är bilen i princip i samma skick som förra resan. Däcken är samma; bak sitter NASCAR-däck, fram specialgjorda högfartsdäck för hastighetsrekord.
- Vi ville egentligen ha smalare bakdäck, men de gick inte att få tag på i rätt dimensioner. Annars hade vi fått ändra utväxlingen och det hade varit struligt. Bilen gör 57 km/h per 1 000 r/min och toppvarvtalet är 7 500 r/min. Om motorn orkar varva ur på femman blir toppfarten 427 km/h, säger Björn.

Bonneville Speed Week

är en billig affär. I alla fall själva deltagaravgiften.
- Det kostar bara 3 000 kronor för en vecka. Att frakta över bilen går på drygt 50 000 kronor. Vi har fått sponsorer, men får ändå lägga ut en del själva, säger Kjell.
Efter årets försök på Bonneville är det slut. Det blir inga fler resor till saltöknen.
- Egentligen köpte jag Björns gamla Pantera för att gatåka, men sedan pratade jag och Björn och det blev rekordförsök på Bonneville. När vi är klara med det ska vi glassa vid Brostugan i stället, säger Kjell Holgersson. *