Fredrik Wettermark - Koll på kolfiber

Än så länge blir det mest skrynklig plåt om du stöter ihop med någon i trafiken. Men hur länge kan bilar pressas fram i tunga metaller när konsumenterna skriker efter lägre bränsleförbrukning och mindre miljöpåverkan? En möjlighet skulle kunna vara att bygga lättare bilar. Då krävs det mindre motor för att åka lika fort som i dag. Eller så har man samma motor och åker lite fortare.

Eller hur Fredrik, visst behöver vi bilar som väger mindre?
- Absolut. Lägre vikt betyder mindre massa att sätta fart på och att bromsa in vilket är det samma som bättre prestanda. Det roliga är att detta blir en positiv spiral. Man har mindre motor och åker lika snabbt samtidigt som hjulupphängningen kan göras lättare. Vilket ger bättre komfort och väghållning.

Men nya bilar väger ju mer och mer.
- Jo det är ett problem. En hyfsat lätt bil i dag väger kanske 1 200 kg och transporterar i snitt 1,2 människor i 65 km/h medan den förbrukar 0,8
liter bränsle per mil. Jämför det med en cykel. Den väger 10 kg och transporterar 1,0 människa i ca 20 km/h till en milkostnad av kanske tre bananer och lite dricka.

Vad betyder det?
- Att en cykel lätt transporterar tio gånger sin egen vikt nästan utan miljöbelastning. Bilen å andra sidan väger mer än tio gånger nyttovikten och ger en rejäl miljö­belastning.

Hur är det med miljöpåverkan när man gör syntetiska material?
- Det heter egentligen polymermaterial och visst, de baseras på fossila produkter. Men om man använder polymer för att göra kompositmaterial så behåller man eller ökar styrkan samtidigt som vikten minskar.
- Säg att vi sparar 30 procent, då sjunker bränsleförbrukningen ungefär lika mycket. När bilen skrotas efter ca tio år, som en vanlig bil lever, skiljer man ut polymermaterialen och bränner dem för att ta till vara energin.
- Så genom att låna 400 kilo fossila produkter i tio år sparar vi totalt cirka fem ton bränsle!
      
Vad är egentligen kompositmaterial?
- En komposit är en kombination av minst två olika material där man använder sig av de bådas unika egenskaper för att skapa något helt nytt. Väldigt praktiskt i konstruktioner som utsätts för hög belastning.

Några bra exempel?
- Vad sägs om stålarmerad betong! Själva betongen används för att skapa formen och bilda materialet som tar upp tryckkrafterna. Stålet tar hand om dragspänningarna. Fast här på Composite Design jobbar jag med helt andra kombinationer. Olika typer av fiberarmerade härdplaster som kolfiberarmerad epoxi, glasfiberarmerad polyester, olika varianter av armerade polyuretaner och så vidare.
 
Hur kom du in i denna syntetvärld?
- Som nyutexaminerad ingenjör började jag jobba på Malmö Flygindustri i slutet av 1970-talet. Där fick jag kolleger som sysslat med glasfiberkompositer sedan 1950-talet. Svenska pionjärer inom konsten att bygga lätt.

Vad är det häftigaste du gjort?
- Det har varit så många spännande projekt. Mest uppmärksamhet väckte nog julkorten i form av Wunderbaum-granar, i kolfiber! Det var också kul att bygga en Plymouth Satellite nascar-kopia tillsammans med kompisen Alf Nilsson. Bilen såg ut exakt som Richard Pettys tävlingskärra med rätt STP-färger och allt.

Du jobbade väl med Koenigsegg?
- Jag mötte gänget på Anderstorp 1996 när de visade upp sin första prototyp och frågade om de inte borde göra chassit i kolfiberkomposit i stället för stål. Och det höll de med om. Mitt och kollegernas förslag blev en urstark bikake-­konstruktion av kolfiber. Förresten kan man säga att mitt bidrag i sammanhanget är typiskt för hela Koenigsegg-projektet. Att ha en liten egen organisation och bygga upp ett nätverk med konsulter att köpa in kunskap från. Nätverk är framtidens melodi.
         
Vad säger Volvo och Saab?
 - Jag jobbade lite med Volvo och deras projektbil LCP 2000. Ã-ver 50 aluminiumdetaljer ersattes med tre i glasfiberkomposit och gjorde konstruktionen starkare och lättare. Annars är nog varken de eller Saab intresserade av konstruktionsmetoder som inte utnyttjar de dyra plåtpressar man redan investerat i.      

Vad gör du just nu?
- Det handlar mycket om prototyper och motorsport. Enskilda detaljer till vilken sorts konstruktioner som helst där det krävs låg vikt och hög styrka. Allt från specialväskor och parabolantenner till monocoquer och karosser för racerbilar. Henrik Roos Dodge Viper, till exempel. Drömmen skulle annars vara att i nätverk utveckla ett fordon byggt helt i komposit. Gärna med el- eller hybriddrift. Fokus skulle då ligga på att skapa ett koncept som tillåter lönsam lågserieproduktion, ca 5 000 exemplar om året. Kompetens och kunskap finns det hur mycket som helst. Det gäller bara att hitta kapital.

 Vackraste eller roligaste vägen du vet?
- Det är inte mycket som slår motorcykelkörning på vägarna runt Häckeberga slott i Skåne. Sen håller jag förstås med alla andra i den här serien som talar sig varma för Nordslingan, Nürburgring. Undrar om man skulle köra ner med Cheva 55:an...

Grattis, alla rätt på Lotto! Vad blir det?
- Det finns fortfarande inget som slår Gordon Murray's McLaren F1. Rent estetiskt, å andra sidan, är gamla Shelby Cobra Daytona Coupé nummer ett. Läckrare blir det bara inte! *