Chanslös mot racingbacillen

Att köra eller inte köra? Denna ständiga fråga när hösten har kommit och banracingsäsongen är till ända. Ska jag köra nästa år eller ska jag åka båt, spela golf och umgås med familjen som normala människor gör? Nu har jag ju faktiskt åkt på racerbanorna, och kört eller jobbat, varje sommar sedan 1995. Man kan ju inte hålla på hur länge som helst. Eller?

Nåja, jag kan ju alltid lyssna lite och se vad det finns för möjligheter med sponsorer och medförare i långloppen. Eller jag kanske skulle köra sprintrace, Ferrari Challenge Scandinavia vore ju kul att pröva på. Då får man ju tävla på helt lika villkor i samma bilar i entypsklass. Det kan ju antingen göra en väldigt lycklig eller oerhört nerstämd, beroende på resultaten. Fast det blir ju dyrt.

Jag kanske skulle sälja min del av bilen och sluta köra helt och hållet. Tänk vad mycket extra tid och pengar jag skulle få. Det här var faktiskt ett beslut som var i princip färdigt (ja, jag vet att jag hade bestämt mig). Men det var innan Tony Ring slog en signal och sa att han hade två förare till bilen för finalen på Mantorp i SLC.

Kunde jag tänka mig att vara med och köra, det behövs ju tre förare. Tja, en tävling är ju ingen tävling …  Sen sätter jag snabbaste tiden på sista varvet. Vad gör jag nu?!  Nu kan jag ju inte sluta, inte om det faktiskt går att åka ännu fortare. Hur fort kan jag egentligen köra? Vad händer med tiderna om vi kör på slicks nästa år? Nu har jag ju byggt om Ferrarin så att min 195 cm avlånga kropp sitter som gjuten i bilen, med ratten på exakt lagom avstånd från kroppen. Det är ju ändå inte sååå många helger under säsongen.  Man kanske skulle …  Det skadar ju inte att bara lyssna med lite sponsorer. Ferrari har ju faktiskt vunnit både märkes- och förarmästerskapet i F1 i år. Kan ju inte vara helt omöjligt att hitta några sponsorer, jag behöver ju inte lägga så mycket tid på det …


Och sen är det ju helt oslagbart när man bor på banan i husvagn eller husbil, har satt på sig förarutrustningen, det luktar och låter racing över allt och den snyggaste Ferrari-modellen som tillverkats i modern tid står och väntar på att jag ska köra den så fort det bara går.
Det är bara att inse att om man har drabbats av racingbacillen är man chanslös. Varför kämpa emot, när man kan ge sig hän fullständigt.
Go hard or go home (och hem är ju inget alternativ!)