Kurvtest
DU VILL VETA Hur hög hastighet
klarar bilen i en kurva och vad händer när den tappar greppet?
VI BERÄTTAR Direktstyrdhet, understyrningsgrad, slutgiltig understyrning och maximal sidoacceleration.
Kurvtestet körs i en bana med 50 meters radie. Först i låg hastighet, sedan i allt högre hastighet tills gränsen för väggreppet nås.
TITTA EFTER!
(1) Kurvans nivå vid 0 g - det avslöjar hur många grader du måste vrida på ratten för att krypa runt kurvan. Det kallas DIREKTSTYRDHET.
(2) Kurvans lutning - vinkeln mellan 0,0 och 0,5 g avslöjar hur mycket MER du måste vrida på ratten när farten ökar för att inte bilen ska tappa spåret. Det kallas UNDERSTYRNINGSGRAD.
(3) Kurvans bortre gräns - den avslöjar maximal SIDOACCELERATION. Om kurvan viker av uppåt är bilen SLUTGILTIGT UNDERSTYRD, om kurvan viker av nedåt är bilen SLUTGILTIGT Ã-VERSTYRD (mycket ovanligt).
(4) Hur kurvan böjer upp (eller ned) till slutpunkten. Tvär vinkel tyder på en bil som är konsekvent ända till gränsen, flack vinkel tyder på en bil som skiftar beteende ju närmare gränsen man kommer.
Mercedes E55 AMG.
Kräver mycket rattvinkel för att krypa genom kurvan och ännu mer när sidoaccelerationen ökar. Gränsen för väggreppet ligger på normal nivå och övergången är luddig men godtagbar.
Mazda MX-5.
Extrem direktstyrdhet i kombination med låg understyrningsgrad gör att man vid 0,8 g bara behöver vrida ratten 60 grader. Dessutom är gränsen för greppet hög och den slutgiltiga understyrningen låg.
Morgan Roadster V6.
Så här ska inte kurvan se ut. Normal direktstyrdhet. Upp till 0,4 g är Morgan väldigt understyrd. Mellan 0,4 och 0,7 g är Morgan snarare neutralstyrd, i det partiet behöver man alltså inte öka rattvinkeln när sidoaccelerationen ökar. Sedan följer en fenomenalt luddig övergång till mycket kraftig understyrning. Men det är ju en Morgan...
