NYA BILAR SAKNAR CHARM?

Människor häver titt

som tätt ur sig att »det var bättre förr«, speciellt när bilar avhandlas. Gamla bilar behängs allt som oftast med epitet som »charmig«, »en riktig körmaskin« och »levande personlig«. Ett djuprosa skimmer döljer precis hur skruttig den gamla Saab 99 i bajsbrun metallic egentligen var, hur fenomenalt rostig Alfasuden blev och den vedervärdiga väghållningen i en Mercedes från 50-talet. Själv minns jag tydligt hur sportig min gröna Datsun Cherry 1979 var som förstabil. Och fin var den, det minns jag också tydligt.

Bilminnen verkar helt och hållet sakna de problem som bilarna drogs med, de var sällan få och ibland så knepiga att fixa att man helt enkelt resignerade och lät felet hamna på listan över »charmiga egenskaper«. Min Morris Minor blev aldrig sig själv efter en renovering, den gick inte att stänga av när man höll foten på bromspedalen. Genom Mr. Lucas försorg letade sig elektronerna via bromsljuset upp till tändspolen, helt utan att passera tändningslåset. Charmigt.

Antagligen var det felen

och klurandet över vad felen kunde bero på som gav en djupare förståelse för hur bilen var konstruerad och därmed en »personligt charmig« känsla vid åminnelsen av fordonet. Man hade god insikt i hur vätskor och elektroner strömmade i olika riktningar i bilen, vilka inställningar som var att föredra på förgasaren och vilka packningar som behövde bytas regelbundet.

Med nya bilar är det annorlunda. Man vrider på nyckeln och så hoppar motorn i gång. De flesta bilar i dag går som klockor till minst 10-15 tusen mil. Följer man serviceintervallen behöver man inte ens byta glödlampor. Inte konstigt att de inte känns personliga när man aldrig behöver fundera på om det konstiga ljudet är kardanaxellagret eller slutväxelns pinjonglager.

I sin iver att bli

»personlig« och »charmig« har vår nyköpta Skoda Octavia rs bestämt sig för att inte starta när det är kallt. Inte så att det låter njö-njöö-njööö, det händer i stället prick ingenting. Som om reläet inte slår till eller startspärren vägrar gå ur. Eftersom det gamla batteriet uppvisade relativt låg spänning och beslutsprocessen i de program som beslutar om att skicka ström till startmotorn är höljda i dunkel valdes den enkla vägen. Batteribyte. Hjälpte det? Nix. Men vissa gånger hoppar hon i gång när man sätter foten på bromsen vilket åtminstone ger viss deja vù.